Vinterkräksjuka och magsjuka – allt du behöver veta
Publicerad 2024-06-26
Senast uppdaterad 2024-12-17
Med vintern kommer ofta vinterkräksjuka och magsjuka – något vi vet att du helst vill slippa undan. Här får du veta hur du kan förebygga smitta och hur du går tillväga om kräksjukan ändå slår till.
Säsong för vinterkräksjukan
Mellan november och april är det säsong för vinterkräksjukan, men vissa får det även under resten av året. Sjukdomen orsakas av calicivirus som är ett mycket smittsamt virus. Det krävs bara en minimal mängd av viruset för att bli sjuk.
Vinterkräksjuka eller magsjuka?
Magsjuka är en samlingsbenämning för infektioner i mag- eller tarmsystemet som orsakas av virus, bakterier eller parasiter. Vinterkräksjuka är en specifik typ av magsjuka.
Symtom på vinterkräksjuka och magsjuka
Symtomen på vinterkräksjuka och magsjuka liknar varandra, med kräkningar, diarréer och magont. Vid vinterkräksjuka insjuknar man ofta hastigt och symtomen är mer intensiva. Det är också vanligare att få feber, huvudvärk och muskelvärk. Sjukdomsperioden kan även vara något längre.
Hur smittar vinterkräksjuka och magsjuka?
Vinterkräksjuka och magsjuka sprids vanligen via mat eller dryck, samt i direktkontakten mellan människor. Om du träffar någon som är smittad eller har kräkts kan du få kräksjukan via små droppar i luften. Även leksaker och handdukar är vanliga smittohärdar.
Visste du att även om du mår bra och är symtomfri kan du smitta andra i upp till två dygn efter tillfrisknande? Vuxna och lite äldre barn ska därför stanna hemma i minst ett dygn efteråt. Barn i förskoleåldern bör stanna hemma lite längre – i minst två dygn efter senaste kräkning, diarré eller feber.
Vanliga frågor om smitta
Hur lång är inkubationstiden vid vinterkräksjuka och magsjuka?
Om du blir smittad av vinterkräksjuka eller magsjuka kan det ta 12-48 timmar innan symtomen bryter ut. Det kallas för inkubationstid. Sjukdomen brukar sedan hålla i sig i ungefär 2-3 dagar.
Smittar vinterkräksjuka och magsjuka innan det bryter ut?
Redan innan de första symtomen dyker upp kan en smittad person sprida sjukdomen vidare. Det är därför svårt att stoppa smittan i ett tidigt skede.
Kan man vara immun mot vinterkräksjuka?
Man kan faktiskt vara immun mot vinterkräksjuka. Cirka 20 procent av Sveriges befolkning infekteras aldrig av viruset. Det beror på en genvariant som gör att de inte kan smittas av den vanligaste sorten av kräksjuka. På senare år har det däremot kommit varianter av caliciviruset som inte ens de immuna står emot.
Så lindrar du magsjuka och vinterkräksjuka
Det finns tyvärr ingen mirakelkur som gör att du tillfrisknar snabbare från kräksjukan. Det är bara att hålla ut och vila. Eftersom det är vanligt att både kräkas och ha diarré förlorar kroppen mer vätska än normalt. Därför är det också viktigt att dricka mycket.
Om du har svårt att behålla vätskan kan du försöka dricka lite åt gången, och inte för snabbt. Det kan vara klokt att dricka vätskeersättning för att ersätta både vatten och salter som kroppen förlorar.
Receptfria läkemedel vid diarré
Spädbarn, äldre personer och de som redan är sjuka kan behöva medicinsk vård om de blir allvarligt påverkade. När du börjar känna dig bättre kan du återuppta normal kost, men börja med lättsmält mat. Barn över 12 år och vuxna kan använda receptfria läkemedel med loperamid för att stoppa tillfällig diarré.
Här hittar du fler produkter som kan vara till hjälp om du har magsjuka eller diarré.
Små barn och vinterkräksjuka
För de allra flesta barn går besvären över av sig själva. Eftersom risken för vätskebrist och uttorkning är högre för små barn, speciellt under två år, är det viktigt att från allra första symtom på kräk- eller magsjuka ge lite extra vätska.
Tips! Ge barnet vätska ofta, men i små mängder. Vatten, saft och isglass är bra alternativ. Om barnet är över 1 år kan du också ge vätskeersättning om det behövs.
Om du behöver råd kring behandling kan du kontakta Apotek Hjärtats samarbetspartner Min Doktor.
Det är viktigt att söka vård i följande situationer:
Barnet är under 6 månader och har kräkningar eller diarré.
Barnet har kraftiga kräkningar eller diarréer tillsammans med hög feber
Barnet är tydligt påverkat, verkar slött, dåsigt eller passivt.
Barnet har mycket ont i magen.
Barnet får inte i sig någon vätska och kissar mycket mindre än vanligt.
Det finns blod i diarrén eller kräkningarna.
Barnet blir inte bättre efter ett dygn, eller om diarrén varar längre än 3–4 dygn.
Om magsjukan kan bero på antibiotikabehandling eller en nylig utlandsresa.
Är du osäker kan du alltid kontakta BVC för rådgivning.
Gravid och vinterkräksjuka
Att vara gravid och drabbas av vinterkräksjuka är vanligtvis inte farligt för varken mamman eller barnet. Fostret kan inte få magsjuka på samma sätt som vuxna. Däremot kan uttorkning påverka fostret negativt, så det är viktigt att dricka ordentligt för att undvika vätskebrist.
Förebygg och undvik magsjuka och vinterkräksjuka
Vill du slippa magsjuka och kräksjuka? Här är några saker att tänka på för att minska risken för att bli smittad:
God handhygien. Var noga med handhygienen och tvätta alltid händerna med tvål och vatten före och efter måltider, och självklart efter toalettbesök. Tvätta också händerna efter att du varit i miljöer med mycket folk.
Använd flytande tvål och pappersservetter eller handtork. Undvik att dela handduk, både i offentliga miljöer och hemma.
Undvik bufféer. Särskilt bufféer med kall mat. Om du blir bjuden på mat, försök att ha koll på tillagningssättet och kökshygienen.
Handsprit och våtservetter. Ha handsprit eller desinficerande våtservetter till hands. Kom ihåg att handsprit inte är effektivt mot caliciviruset; tvål och vatten är det bästa alternativet. Handsprit ska användas som ett komplement, inte som en ersättning för tvål och vatten.
Visste du att...
Ungefär 20 % av svenskarna blir aldrig drabbade av vinterkräksjuka. Detta beror sannolikt på en medfödd motståndskraft mot viruset.
Barn drabbas oftare av kräkningar, medan vuxna oftare får diarré.
Vitpepparkorn och vitlök hjälper tyvärr inte mot kräksjuka – det är en myt.
Efter att ha varit kräksjuk kan du få ett kortvarigt skydd, men det är fortfarande möjligt att bli sjuk flera gånger under samma säsong.
När bör du söka vård?
Om du känner dig allmänt slö, har hög feber, eller är märkbart påverkad.
Om du kissar mindre än vanligt.
Om du har kraftiga magsmärtor.
Om du har blod eller slem i avföringen.
Om du får svår eller långvarig diarré i samband med antibiotikabehandling.
Om du har återkommande diarré och går ner i vikt.
Om diarrén varar längre än en vecka.
Om du får diarré efter en utlandsresa, då det kan bero på en tarminfektion som kan behöva behandling.
Om du tar medicin för hjärtsvikt, diabetes, eller annan allvarlig sjukdom.
Artikeln är granskad av Farmaci & Kvalitet på Apotek Hjärtat