Allt om mens och menscykeln

Den första mensen kommer vanligtvis i puberteten och är en del av kvinnans liv fram till klimakteriet, som ofta inträffar runt 50-årsåldern. Mensen är unik för varje individ och kan förändras över åren beroende på faktorer som hälsa, kost, livsstil och om man till exempel får barn.

Vad är mens och hur ofta har man det?

Mens, eller menstruation, är en blödning från livmodern som sker ungefär en gång i månaden. Det är vanligt att uppleva mellanblödningar, som inte räknas som mens, och dessa kan bero på olika faktorer som preventivmedel, sjukdomar, graviditet eller störningar i menscykeln. Menstruationen uppstår när livmoderns slemhinna, som har förberett sig för att ta emot ett befruktat ägg, stöts ut eftersom ägget inte befruktas. Ungefär var tredje till fjärde vecka inträffar ägglossning, då ett ägg mognar, lossnar från äggstocken och rör sig ner i äggledaren. Samtidigt förändras produktionen av kvinnliga könshormoner, och livmoderns slemhinna växer för att förbereda sig för ett eventuellt befruktat ägg. Om ägget befruktas, inleds en graviditet och mensen uteblir. Mensen brukar komma ungefär två veckor efter ägglossningen, men detta kan variera från person till person.

Menscykeln och hur vi påverkas av den

Menscykeln är tiden mellan två menstruationer, där mensens första dag räknas som dag ett i cykeln. Under denna period genomgår kroppen en process med både menstruation och ägglossning. Längden på menscykeln varierar från person till person och kan också skilja sig från gång till gång, men den varar oftast mellan 21 och 35 dagar.

Mensens karaktär skiljer sig från individ till individ. Den kan vara regelbunden eller oregelbunden, riklig eller sparsam. Vissa upplever svår mensvärk, medan andra knappt märker av den. Utöver de fysiska symtomen påverkas många kvinnor även psykiskt, och dessa förändringar kan utvecklas över tid. Under menscykeln sker dessutom hormonella förändringar som kan påverka både humör och allmänt välmående.

De flesta känner av de starkaste symtomen under de första dagarna, vilket gör att smärtlindring ofta bara behövs i denna fas – det är sällan nödvändigt att ta smärtstillande under hela cykeln. För att lindra mensvärk kan man använda smärtstillande tabletter, värmekuddar, lugna promenader, yogaövningar eller en varm dusch. Här kan du läsa mer om mensvärk och hur du kan behandla den.

PMS

PMS (premenstruellt syndrom) är ett begrepp som många känner till. Det beskriver de olika symtom som kan uppstå när kroppen förbereder sig för menstruation. Hur vi mår under menscykeln, inför menstruationen och vid PMS varierar från person till person och kan förändras över tid. Trots detta finns det några vanliga symtom som kan signalera PMS och att mensen är på väg.

Exempel på vanliga PMS-symtom är:

• Smärta, svullnad och obehag i nedre delen av magen och ryggen

• Huvudvärk och illamående

• Ömma bröst

• Trötthet och nedstämdhet

• Oro och ångest

• Irritation, ledsen och känslosam

• Sämre sömn

• Hungrig och sötsugen

Lär känna din menscykel

Att ha koll på din menscykel innebär att du inte bara kan förutsäga när mensen kommer, utan också lättare förstå varför du mår som du gör under olika delar av cykeln. Ett sätt att hålla reda på cykeln är att föra dagboksanteckningar där du beskriver dina dagliga symtom och noterar om du har menstruation eller inte. Ett annat alternativ är att använda en app som hjälper dig att följa cykeln. Detta kan göra det enklare att anpassa din vardag, från kost och träning till sociala aktiviteter.

Riklig mens

Riklig mens innebär att du blöder mer än genomsnittet under din menstruation. Om du behöver använda dubbla mensskydd eller måste byta skydd flera gånger inom ett par timmar, har du troligen riklig mens. Mensen räknas också som riklig om den varar längre än sju dagar. Det kan finnas flera orsaker till detta, bland annat en ökad mängd av ett ämne som löser upp levrat blod, förekomsten av myom (muskelknutor i livmodern) eller användning av spiral.

Även om riklig mens sällan är farlig, kan den påverka din vardag och ditt välmående. Ingen ska behöva stå ut med blödningar som är så kraftiga att de hindrar dig från att leva normalt – utöver besvären kan det också leda till blodbrist. Om du har regelbunden mens och är över 15 år kan du prova receptfria läkemedel med tranexamsyra, som hjälper till att minska blödningens längd och intensitet. Rådgör med läkare innan användning om du har oregelbunden mens, njursjukdom, blod i urinen eller tidigare blodproppar, så att du får rätt behandling.

Olika typer av mensskydd

Idag finns det många olika typer av mensskydd vilket gör det enklare att hitta något som passar dig.Tamponger och bindor känner vi till som de mest traditionella mensskydden, medan menskopp och menstrosor är några av de nyare alternativen.

Tampong

Tamponger är engångsartiklar som man för in i slidan och de suger upp mensblodet innan det kommer ut ur kroppen. Tänk på att byta tampong ofta och inte låta den sitta i för länge eftersom det kan öka risken för en allvarlig bakteriell infektion i slidan.

Bindor

De flesta bindor är för engångsbruk, men de finns för flergångsbruk. En binda är ett skydd som man sätter i trosorna och som suger upp mensen och neutraliserar doften.

Menskopp

Menskoppen är som en liten kopp, oftast tillverkad i silikon, som man för in i slidan. Koppen samlar upp blodet och sedan tömmer du koppen med jämna mellanrum i toaletten. Innan du sätter tillbaka koppen rengör du den, och när mensen är över rengör du menskoppen och stoppar undan den till nästa gång.

Menstrosa

Menstrosor är trosor som har som en inbyggd binda. De suger upp blodet, och efter menstruation kan du tvätta menstrosorna i maskinen för att sedan återanvända dem.

Preventivmedel och mens

Preventivmedel kan påverka både menscykeln och ditt välmående på olika sätt. För vissa ger preventivmedel en positiv effekt på mensen och cykeln, medan andra kan uppleva motsatsen. Det är alltid en bra idé att rådfråga en läkare eller barnmorska om vad som passar bäst för dig. Idag finns det många olika typer av preventivmedel att välja bland. De som innehåller könshormoner kan minska blödningen, göra mensen mindre smärtsam, och i vissa fall kan mensen till och med utebli helt.

Så kan du må bättre under menscykeln

• Rör på dig. Även om mensvärk kan få en att vilja ligga still och vila kan rörelse hjälpa till att lindra smärta och ge energi. Om du inte känner för ett ansträngande träningspass funkar en promenad, meditation eller lugn yoga.

• Ät ordentligt och näringsrikt. Om du till större del äter en hälsosam och bra kost hjälper du kroppen och knoppen att hålla sig stabil och i balans, både psykiskt och fysiskt.

• Prioritera sömn. Att sova bra är viktigt för oss alla, men vikten av bra sömn under menstruationen är extra viktig för att återhämta sig och fylla på med energi.

• Minska på stressen. Stress påverkan oss generellt negativt, och så även under mensen. Försök undvik sådant som stressar dig och fokusera på att ta hand om dig själv och dina behov.

• Ta hand om dig. Gör sådant du tycker om, ät det du tycker är gott, umgås med dem du gillar när du känner dig som mest skör eller har PMS. Alla positiva associationer och relationer kan hjälpa dig att må bättre på alla plan.

Artikeln är granskad av Farmaci & Kvalitet på Apotek Hjärtat