Hälsoångest grundar sig ofta i en oro för att man har eller kommer att drabbas av en allvarlig sjukdom. Ofta handlar det om en rädsla för att mista livet, främst sitt eget, men man kan också oroa sig för nära och kära. Vanliga sjukdomar att oroa sig för är cancer, hjärtfel, infektionssjukdomar och neurologiska tillstånd som exempelvis stroke.

Vanliga symtom på hälsoångest är:

• Återkommande tankar på och rädsla för att drabbas av en allvarlig och/eller obotlig sjukdom.
• Ihållande oro som är mycket intensiv och svår att bli av med.
• Överdrivet fokus på hur kroppen känns. Det är vanligt att vara extra uppmärksam på exempelvis puls, hjärtslag eller värk.
• Säkerhetsbeteenden som att söka information om olika sjukdomssymtom eller söka vård utan uppenbara sjukdomstecken.  
• Kontrollbehov för att kontrollera hälsan, som att ta blodtrycket varje dag, kolla pulsen och liknande.
• Svårigheter att lita på att du är frisk, även om läkaren inte hittar några tecken på sjukdom.

Ricardo Correa är legitimerad psykolog på Min Doktor. Han träffar ofta patienter med hälsoångest, och betonar att symptomen ter sig olika. Det finns inte ett svar för alla, men han menar ändå att det går att se samband kring vad det är som gör att man har, och får, hälsoångest.

Hur vet man att man har hälsoångest?

– Om du känner igen dig i symtomen ovan kan du ha hälsoångest. När du hela tiden överanalyserar hur kroppen känns ökar risken för att du ska bygga upp oroliga tankespiraler som leder till ångest. Det kan i sin tur trigga säkerhetsbeteenden som att googla sjukdomssymtom eller kontrollera hälsan – vilket ofta triggar ångesten ännu mer. Om du tror att du har hälsoångest, och det påverkar din vardag negativt, är det klokt att söka vård för samtalsstöd, säger Ricardo.

Vad beror hälsoångest på?

– Det finns inte ett enkelt svar på varför vissa har hälsoångest. Det kan drabba alla människor i alla åldrar, men man har sett att fler kvinnor lider av hälsoångest än män. Ångest kan vara genetiskt vilket kan öka risken för att utveckla hälsoångest. Det kan också komma från faktorer som tidigare sjukdomar eller utredningar, att en närstående har varit eller är sjuk alternativt att man tagit del av information om sjukdomar och symptom som väcker en tanke. Även stress, sorg och andra händelser i livet kan påverka och göra att man utvecklar hälsoångest.

Hur kan man förebygga och behandla hälsoångest?

– Det bästa är att försöka göra och tänka tvärt om, att stå ut med den obehagliga känslan och rädslan för sjukdom. Rent konkret är det bra att undvika att ta in överdrivet mycket information via nyheter eller på nätet. Försök att fokusera på annat, gör sådant som får hjärnan att tänka på andra, positiva tankar.  Att träna, vara aktiv, prioritera sömn, äta bra och umgås med människor är alltid bra för att distrahera och förebygga ångest. Upplever du att du begränsas i din vardag så pass mycket att du är rädd för att lämna hemmet, eller känner att du inte klarar av att bli fri från tankarna själv, är det klokt att söka vård. KBT som psykologisk behandling brukar rekommenderas vid hälsoångest.

Vad är skillnaden på hälsoångest och hypokondri?

–  Det finns många liknelser mellan hypokondri och hälsoångest, därför är det lätt att blanda ihop dem. Något som är karakteristiskt för hälsoångest är att man tolkar tecken från kroppen som något extremt och oproportionellt allvarligt. Vid hälsoångest är det kroppssignaler som för det mesta aktiverar ångesten. Hypokondri däremot är en överdriven rädsla för att ha eller utveckla en allvarlig sjukdom trots att det inte finns några tecken, och rädslan tenderar att finnas kvar trots eventuella omfattande medicinska undersökningar som påvisar att ingen sjukdom finns.

Ricardo fortsätter:

–Båda tillstånden kan påverka vardagen negativt i form av minskad livskvalité, och hypokondri kan vara väldigt begränsande. Det kan innebära att man undviker att lämna sitt hem överhuvudtaget för rädslan att drabbas av något. För vissa blir det till och med så illa att man undviker vårdbesök – trots att det kanske är det som behövs för att få stöd. Hypokondri och hälsoångest är alltså två olika tillstånd som ofta kräver olika typer av behandlingar, avslutar Ricardo.