Skip to main content
En äldre man och kvinna sitter tillsammans i en soffa med en julgran i bakgrunden. De håller varandra i händerna och ler varmt mot varandra.

Ensamhet under högtider – här hittar du stöd

Publicerad 2024-08-28
Senast uppdaterad 2024-12-05

Under jul och andra högtider samlas många med sina nära och kära, men för den som saknar gemenskap kan dessa långhelger kännas tunga. Kom ihåg att du inte är ensam i din upplevelse – det finns stöd att få och möjligheter att hitta både värme och gemenskap.

Frivillig och ofrivillig ensamhet – vad är skillnaden?

När man pratar om ensamhet är det viktigt att skilja på frivillig och ofrivillig ensamhet. Frivillig ensamhet kan skänka glädje, lugn och vila. Ofrivillig kan däremot ge både psykiska och fysiska konsekvenser. Det är vanligt att känna sig ledsen och nedstämd. Även kroppens stress- och smärtsystem belastas mer. Det är ett arv sen urminnes tider, när människan inte överlevde på egen hand, utan var helt beroende av gemenskap och en grupptillhörighet.

Visste du att ofrivillig ensamhet aktiverar smärtsystemet, medan gemenskap dämpar det?

– Nu lever vi i en ny värld med gamla gener, och hjärnan tror fortfarande att vi är hotade när vi är ensamma. Kroppen utsöndrar stresshormoner, och faktum är att du också upplever mer smärta när du är ensam, säger Peter Strang, läkare och professor vid Karolinska Institutet.

Tecken på att någon känner sig ensam

Ensamhet syns inte på utsidan och kan vara svår att bära själv. Det är en känsla av social isolering, oavsett om du har människor runt dig. Det kan vara en brist på nära och givande relationer eller hänga samman med en känsla av att inte bli förstådd eller sedd av andra. Lär dig känna igen tecken på ensamhet för att kunna sträcka ut en hjälpande hand.

  • Ofta hemma sjuk. Personer som känner sig ensamma har ofta hög stressnivå i kroppen och det kan påverka deras immunförsvar.

  • Tystnar i samtal om fritiden. Personen undviker samtal om helger och semestrar, då de ofta saknar planer.

  • Dåligt självförtroende. Känslan av ensamhet kommer ofta av en oönskad situation som över tid kan skapa dåligt självförtroende och göra så att personen isolerar sig mer.

  • Fastnar i negativa tankar. Utan sällskap är det lätt att fastna i negativa tankar om sig själv och omvärlden.

  • Fäst vid ägodelar eller hobbys. Ensamma personer kan fylla sina dagar med hobbys eller shopping för att undvika jobbiga känslor.

  • Pratar om dålig sömn. Rastlöshet på grund av ensamhet kan påverka sömnen.

  • Förändrad aptit. Personen kanske äter mer eller saknar matlust, ofta på grund av att mat förlorat sin sociala betydelse.

Ensam på högtider

För många innebär jul, nyår och andra högtider en tid för samvaro med nära och kära. Men för vissa kan dessa dagar förstärka känslan av isolering och ensamhet. Långhelger kan kännas extra tunga när alla omkring en verkar vara upptagna med firande och gemenskap.

Det är viktigt att komma ihåg att många upplever en känsla av ensamhet under högtider, och att det finns stöd att få. Kanske kan ni hitta stöd i varandra? Det finns också forum på internet, Heja Livet på Facebook till exempel, där kvinnor och alla som identifierar sig som kvinnor, bland annat kan dela med sig av sina berättelser och söka nya vänskaper. Ett annat exempel är appen Citypolarna, där man kan knyta kontakter och hitta vänner.

Anna Bennich betonar vikten av att vi alla har ett ansvar för att minska ensamheten i samhället. Små saker för någon som ingår i en gemenskap kan betyda allt för någon som är ensam.

– Det kan vara så enkelt som att ringa till en gammal släkting, eller att titta in hos grannen med jämna mellanrum.

Att vinna över ensamheten

Visste du att i Sverige betraktas uppemot en miljon människor som socialt ensamma, och över 300 000 personer över 16 år som socialt isolerade. Det visar forskning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Anna Bennich, som är psykolog, och har skrivit boken Att vinna över ensamheten berättar att det finns flera potentiella sätt att ta sig ur ofrivillig ensamhet. Många gånger finns en del hinder som kan behöva röjas innan man har tillräckligt med energi att göra små förändringar:

– En person som varit ofrivilligt ensam en tid tampas ofta med nedstämdhet, skam och väldigt låg tilltro till sin egen förmåga. Det här gör det jättesvårt att både orka och våga ge sig in i sociala sammanhang. Men det är också något som går att få hjälp med, och ofta behöver man börja där.

När man sen har lite mer kraft så handlar det om att öka sina möjligheter till sociala möten, att träna sig i det helt enkelt. Då gäller små steg.

– Att öka sitt småprat kan var ett av dem. Genom att småprata lite med kassörskan i matbutiken kan det bli lättare att senare byta några ord med en bekant på busshållplatsen.

Anna berättar vidare att engagemang i volontärarbete är en annan sak som hjälpt många att komma ur ensamheten. Då får man både träffa människor och göra något som är värdefullt för andra, vilket vi mår bra av.

Små handlingar kan göra stor skillnad

Misstänker du att någon känner sig ensam? Här är fem sätt att visa omtanke på:

  • Fråga om hur personen mår på riktigt. Våga fråga två gånger och visa att du verkligen vill veta svaret.

  • Ta första steget till kontakt. Säg hej, ring eller bjud in till ett samtal vid kaffemaskinen.
    Lyssna på vad personen har att säga och vänta på din tur att svara utan att avbryta.

  • Bjud in personen. Föreslå aktiviteter kopplade till personens intressen, eller introducera hen för någon med liknande intressen.

  • Tänk till kring högtider. Jul, eid, pesach, midsommar – bjud in någon som saknar familj eller vänner till att delta på ditt firande.

  • Ett leende räcker långt. Le mot någon okänd, håll upp dörren, eller börja småprata med någon. Att känna sig sedd gör gott för alla.

Mindre ensam med Mind

Apotek Hjärtat samarbetar med organisationen Mind, som arbetat med psykisk hälsa sedan 1931. Hos Mind kan du som känner dig ensam, eller behöver någon att prata med, höra av dig till någon av deras stödlinjer. I andra änden finns någon som lyssnar och ger medmänskligt stöd.

Äldrelinjen – 020-22 22 33

Till Äldrelinjen kan den som vill ha någon som lyssnar höra av sig för medmänskligt stöd som kan lindra ångest, oro och ensamhet. Äldrelinjen är öppen vardagar mellan 8–19 och helger 10–16. Du som ringer in är alltid anonym.

Självmordslinjen – 90 101

Denna stödlinje är till för dig som har tankar på att ta ditt liv, eller dig som är anhörig till någon med självmordstankar. Den är bemannad dygnet runt, varje dag, och finns för att du ska ha någon att prata med och som kan ge stöd, hopp och motivation till att vilja leva och våga söka hjälp. Du som ringer in är alltid anonym.

Föräldrarlinjen – 020-85 20 00

Minds föräldrarlinje är till för dig som är orolig för ditt barn eller ett barn i din närhet - ingen fundering är för liten. Här kan du få stöd och vägledning i olika situationer. Föräldrarlinjen är öppen vardagar mellan 10-15 samt torsdagkvällar 19-21. Du som ringer in är alltid anonym.

Livslinjen – mind.se/livslinjen

För dig som är ung, mellan 16 och 25 år, och vill chatta med en vuxen. Här kan du prata om det det du behöver - dina känslor, tankar och när livet känns jobbigt. Chatten är öppen söndag till torsdag mellan 17-24. Du som skriver in är alltid anonym.

Mind Forum – forum.mind.se

En trygg plats på nätet där du anonymt kan prata med andra när livet känns tufft. Du kan dela med dig, ge och få stöd och läsa fakta om psykisk ohälsa.

Källor: mind.se, tidningen Mind